Samhället har vänt ryggen mot hedersförtryckta kvinnor
Förtryck
och våld i hederns namn får allt större uppmärksamhet i svensk media. Det är
över 15 år sedan Fadime Şahindal mördades av sin far, två månader innan sin död
stod hon i riksdagen och sa ”vänd dom inte ryggen” och syftade på alla flickor
och kvinnor vars liv begränsas i hederns namn. Tyvärr får man nog säga att det
är just det vi gjort - vänt dom ryggen.
Länsstyrelsen
i Östergötland har sedan år 2003 ett uppdrag från regeringen att förebygga
hedersrelaterat våld och utgår i sitt arbete från mänskliga rättigheter,
konventionen om barns rättigheter, kvinnokonventionen och svensk lagstiftning.
Deras resurscentrum uppger att mörkertalet när det gäller hedersrelaterat
förtryck och våld i Sverige är mycket högt. Deras webbsida hedersfortryck.se är
en informationssida för alla som kommer i kontakt med olika former av
hedersrelaterat våld och förtryck. Där redogör man bl.a. för det
hedersrelaterade våldets och förtyckets uttryck, kollektivistiska strukturer
och konsekvenser av att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck:
Kollektivistiska
strukturer
”Att
leva i ett kollektivistiskt sammanhang kan innebära att det finns förväntningar
och/eller krav på att sätta familjens, släktens eller ett ännu större
kollektivs intressen framför sina egna intressen. Det innebär att individerna
kan tvingas göra avkall på sina grundläggande mänskliga rättigheter. Den som
inte gör det kan riskera att övertalas, pressas eller bestraffas fysiskt eller
psykiskt. Något centralt som många gånger inte är en individs eget val är till
exempel valet av partner som är familjens eller ett större kollektivs
angelägenhet.”
Konsekvenser
av att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck
”Både
att anpassa sig och att göra motstånd mot normer kopplade till heder, skam,
sexualitet, kön, makt och sociala relationer har en inverkan på den drabbades
fysiska och psykiska hälsa, både på kort och på lång sikt. Det kan handla om
direkta fysiska skador av misshandel och övergrepp, men också olika fysiska och
psykosociala symtom som en konsekvens av att leva med maktlöshet, rädsla, skam
och skuld.”
Vi
moderater har många konkreta förslag på hur vi ska kunna komma tillrätta med
hedersvåld och förtryck. Vi kommer aldrig att acceptera att vi har parallella
samhällen där en del av den svenska befolkningen lever i frihet, medan vi har
andra platser där kvinnor separeras och förvägras sina mänskliga rättigheter.
Kvinnor
i vissa förorter utsätts för trakasserier. Trakasserier som sker för att de
inte följer informella regler om klädsel och livsstil som män i deras
bostadsområde satt upp. Flickors och kvinnors livsval begränsas av deras familj
och deras släktingar, de får inte klä sig hur de vill, inte röra sig fritt i
samhället och inte heller gifta sig med vem de vill.
Vi
moderater anser att alla de som invandrar till Sverige behöver en riktigt bra
samhällsinformation och den måste bli obligatorisk på riktigt. Idag har endast
en tredjedel av nyanlända inskrivna i arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, i
18 månader eller längre, deltagit i samhällsorientering. Vi måste vara tydliga
med att svensk lag och mänskliga rättigheter gäller alla, det finns inga
undantag oavsett vilken religion man har eller vilken kultur man kommer ifrån.
Samhällsinformationen bör avslutas med ett test och den som inte klarar det ska
gå om kursen.
Vi
behöver bättre statistik när det gäller hedersbrott och hedersproblematik så
att vi kan följa utvecklingen och se om de åtgärder som sätts in har effekt.
Polisens närvaro i aktuella områden måste också ökas, liksom polisens kunskap
om hedersförtryck och patriarkala strukturer. Vi moderater har föreslagit att
gränsen för när utvisning ska kunna utdömas sänks till sex månaders fängelse.
Det är viktigt för frågan om hedersförtryck, fler som döms för hedersbrott kan
då utvisas.
Vi
behöver också, precis som i Norge, diskutera frågan om niqab, burka och slöja,
framförallt när det gäller barn. Att flickor och kvinnor tvingas täcka hår och
kropp kommer från en värdegrund om heder, skam och sexualitet, är det rimligt
att barn ses som sexobjekt och tvingas täcka håret och gå i heltäckande kläder?
Kvinnor som utsätts för hedersförtryck vittnar om att kraven på att täcka sin
kropp och sitt hår är en inte oväsentlig del av själva förtrycket. Det är en
svår fråga men vi får inte tveka att ta diskussionen. Vi moderater vill utreda
ett slöjförbud i grundskolan.
Vi får
inte vända ryggen åt de flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat
förtryck och våld.
Moderatkvinnorna
i Karlskrona
Emina
Cejvan, Annika Hansson, Sigrid Johansson, Lindy Olofsson
Läs insändaren på BLT Debatt här.
Läs insändaren i Sydöstran här.
Läs insändaren på BLT Debatt här.
Läs insändaren i Sydöstran här.
